Att bli lite lätt irriterad över att någon i en närhet smaskar, harklar sig eller tuggar ljudligt är nog ganska vanligt. Att däremot bli så irriterad och arg att man inte kan fungera normalt, känner rädsla eller får stark ångest kan däremot vara ett tecken på att man lider av misofoni.
Misofoni är en relativt ny diagnos som inte har med hörseln att göra utan är en psykisk diagnos. Med detta sagt så kan det dock finnas kopplingar mellan misofoni och andra former av ljudkänslighet.
I denna artikel ska vi titta närmare på misofoni, vanliga symtom,
Vad är misofoni?
Misofoni är en neurologisk störning som kännetecknas av en överdriven känslighet eller överreaktion på specifika ljud. Personer med misofoni upplever starkt obehag eller irritation vid ljud som till exempel tuggande, smaskande, hostande, knäckande fingerleder och liknande.
En person som lider av misofoni gör ingen skillnad på hur höga eller låga ljuden är. Istället fungerar de “avskydda” ljuden som triggerljud (utlösande ljud). Ljuden som utlöser obehaget tar då all fokus från den drabbade personen och blir omöjliga att ignorera. Detta leder i sin tur till en irrationell irritation, stress, ilska och ångest.
Symtom uppstår ofta tidigt i livet och följer med upp i åldrarna om inget görs. Men det kan lika gärna försvinna i takt med att man mognar och lär sig hantera sina impulser och reaktioner.
Det är viktigt att komma ihåg att misofoni är en relativt ny diagnos som fortfarande studeras och inte erkänns av alla läkare och psykologer.
Misofoni hos personer med ADHD, AST, m.m
Det finns studier som har visat en koppling mellan misofoni och vissa neuropsykiatriska diagnoser. En studie publicerad i tidskriften Frontiers in Neuroscience visade att personer i AST-spektrat var mer benägna att rapportera överkänslighet för ljud och irritation från vissa ljud än kontrollgruppen i studien.
Andra studier har visat en högre förekomst av misofoni hos personer med ADHD. Det finns dock fortfarande mycket som är okänt om kopplingen mellan NPF och misofoni. Mer forskning behövs därför för att förstå hur de två kan relatera till varandra.
Tillståndet kan även förekomma hos personer utan NPF-diagnos. I sådana fall är det viktigt att komma ihåg att misofoni ska hanteras som en separat diagnos som kräver en egen utredning och behandling.
Hur utreds misofoni?
Eftersom misofoni är ett relativt nytt tillstånd saknas både standardiserade test och diagnostiska kriterier. Detta gör det svårt att utreda och fastställa om en patient lider av misofoni.
Som vi nämnt innan så är misofoni, fonofobi och närliggande tillstånd att betrakta som psykiska besvär. Det rör sig med andra ord inte om problem som en audionom eller audiolog kan hjälpa dig med.
Istället är det vanligtvis en psykolog som utreder och ställer diagnos. Utredningen kan omfatta en klinisk intervju, där personen får beskriva sina symtom och sina upplevelser av ljud som väcker starka känslor eller reaktioner. Psykologen kan också använda olika formulär och självskattning för att bedöma personens symtom och hur svåra dennes besvär är.
Eftersom det är vanligt att personer med misofoni också har NPF-diagnos kan det också vara viktigt att utvärdera personens neuropsykiatriska hälsa som en del av utredningen.
För att diagnostisera misofoni behöver man också utesluta andra möjliga orsaker till ljudkänslighet, som till exempel hyperakusi (generell ljudkänslighet), tinnitus och andra hörselproblem.
Behandling av misofoni
Det finns ingen känd behandling för misofoni. Däremot finns vissa behandlingsmetoder som visat sig kunna hjälpa personer att hantera symtomen och minska obehag.
En av de vanligaste behandlingarna är kognitiv beteendeterapi. Denna metod fokuserar på att förändra tankemönster och beteenden som kan förvärra symtomen på misofoni.
Ljudterapi går till så att personen utsätts för en rad ljud som gradvis blir mer lika de ljud som personen upplever obehag. Syftet är att personen i långsam takt ska vänja sig vid ljuden och lära sig hantera sina reaktioner på dem.
Besvär av ljud hos personer med NPF kan i vissa fall behandlas med mediciner. Vilka läkemedel som används beror på vilka övriga symtom personen uppvisar. Vanliga preparat är bland andra SSRI och betablockerare.
Det är dock viktigt att komma ihåg att medicinering inte ska ses som en första åtgärd. Istället bör de användas som en del i en mer omfattande behandlingsplan.
Hur vet jag om jag lider av misofoni?
Många tycker att kroppsljud som smaskande och flåsande kan vara irriterande och äckliga. För majoriteten rör det sig dock om vanlig känslighet och de flesta kan kontrollera sina reaktioner utan problem.
Lider du av misofoni så begränsas ditt liv ganska mycket då reaktionerna på ljud ofta leder till stress, nedstämdhet och isolering. Om du känner igen dig i detta så råder vi dig till att uppsöka en psykolog eller psykiater för vidare utredning.
Läs mer om olika hörselrelaterade problem och behandlingar i Senaste nytt
